Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

The purpose of this thesis is to see how the Swedish public libraries present e-books on their website. This study has tried to answer the following questions:1. How do the public libraries construct their definitions of the word e-book, and what patterns are there in the definitions?2. How is the e-book definition presented in the context of the public library websites?This study has formulated its own theoretical framework in regards to how you can categorize definitions in four different categories to help see the way a definition is constructed.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

From an environmental and climate perspective we are becoming more and more aware of what we eat. Consumers want to know how their food is produced and where it is coming from. A term commonly used in this discussion is local produce. At this time, there is no clear definition of the term and a wide range of definitions can be found. However, despite this lack of definition, the term is often being used by producers, traders and consumers..

The purpose of this study has been to investigate the extent of listening in a debate in the Swedish media. If the debaters listen to each other in a complex issue such as religion's place in society and if a debater who has a high degree of listening initially already in problem definition phase, has more possible solutions than the one that has a lower level of listening. The results show that there is a listening in all the articles, but the articles that have a broader definition of the problem also have a broader problem solving, than the articles that have a more narrow definition of the problem.The articles with a broader definition of the problem and a broader problem solving, have a predominantly agonistic debate strategy. Even if the debate rhetoric is primarily designed to win over the opponents, there is partly a genuine listening and an interest in finding new possible solutions. But despite that the opponents? arguments are mainly used to present the authors own arguments, the authors? intentions seems to be predominantly honest.

The government procurement legislation ? i.e. the Swedish procurement law, the EC procurement directives and the WTO?s Government Procurement Agreement ? applies on public procurement. Such a procurement exists when the contractor meets the conditions stated in the directives that the organ is to be considered as a contracting auhtority.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

Bakgrund: Idag finns ett ökat allmänt intresse för närproducerat, både hos konsumenter och hos kommuner. Någon rikstäckande definition på begreppet finns däremot inte. Istället förknippas närproducerat ofta med andra närliggande begrepp såsom lokalproducerat, regionalt och småskalig odling. Att få in närproducerat i offentliga upphandlingar är dessutom svårt då det enligt lag inte är tillåtet att specifikt efterfråga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet närproducerat och hur detta begrepp kan få betydelse då kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta kommuner från olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat på delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens åtta kommuner är det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för närproducerat som de arbetar utifrån.

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time often been labeled a populist political party. It has however not been the subject of in-depth study to what extent the party really is populist. A study on whether the party and its supporters fulfill the criteria that a social science definition of populism would stipulate is therefore needed, in order to establish accurately whether the party is populist.    The definition used in my study accentuates three qualities that specify populist organizations: an antagonistic attitude against prevailing power structures, demands for increasing democratic influence and advocating a certain people?s rights ahead of others.The qualitative analysis of documents central for the party shows that it fulfills all of the criteria illustrated in the definition that is the basis of my study.

Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning.I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken.Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte.

The purpose of this thesis is to describe property definition and special boundary demarcation and to analyze the differences between the two cadastral procedures. Property boundaries, especially unlawfully determined boundaries created through unofficial parcelling, can create conflicts between landowners and make it diffi-cult to know which land that a property contains of. It is possible to clarify the boundary conditions through a property definition or through a special boundary demarcation re-establish boundary marks.The methods used are: (1) A literature review to collect background information, (2) A case study to summarize court cases and (3) A questionnaire study to collect opinions from cadastral surveyors.The result is summarized in two comparisons. Firstly between restoration of landmark and special boundary demarcation (which replaced restoration of landmark in a legislative change in 2010), which demonstrated that the change in the law is considered positive because special boundary demarcation gives a legal effect on the boundaries. Secondly between property definition and special boundary demarcation which demonstrated that the two procedures are similar to each other.